Allmänt:
Ifrågasättande och fördomar:
Psykedeliska sessioner
För att förstå sig på hur psykedelisk terapi fungerar måste man vara något insatt i den senaste 50 årens forskning om annorlunda medvetandetillstånd och människans självhelande förmåga.Kortfattat går det ut på att de blockeringar vi skapar för att skydda oss från tidiga minnen och trauman kan lösas upp genom att vi medvetandegör de känslor som var inblandade i traumat, och accepterar dessa som en del i vår personliga historia. Allt annat är att förneka verkligheten och det kräver energi och man mår dåligt av att gå omkring och försöka förneka verkligheten som den är. Vad man lär sig under psykedelisk terapi är att det är möjligt att härbärgera dessa känslor utan att gå under. Detta kallas integrering och är oerhört viktigt för att det ska bli ett terapeutiskt resultat. Att bara ta drogen ger tillgång till känslor och minnen, men det är inte säkert att man kan acceptera eller förstå att dessa inte längre är ett hot mot överlevnaden, om man inte ledsagas av en erfaren guide. När blockeringar och begränsningar försvunnit finns ofta en gränslös kärlek kvar till allt levande och till sig själv. Detta är grunden för en starkare identitet och inre styrka.
Först introducerades psykolytisk terapi i Europa. Idén var att LSD skulle tas i små doser i långa serier (t.ex. med en veckas mellanrum i ett halvår) och att det skulle öppna sinnet för minnen och associationer och underlätta traditionell psykoterapi. När sedan många av de patienter som fått bäst resultat intervjuades visade det sig att de hade haft en transcendent andlig upplevelse. Detta ledde till utvecklandet av Psykedelisk terapi i USA, då man gav höga doser LSD under enbart 1-3 sessioner för att framkalla andliga upplevelser. En syntes av dessa metoder förespråkas av Dr. Stanislav Grof, som myntat uttrycket psykodelytisk terapi. Det är den formen som oftast beskrivs på denna hemsida. Höga doser kombinerat med musik under ett i förväg ej bestämt antal sessioner, där man arbetar med sitt psykologiska material och transcenderar är det ultimata målet. Man jobbar aktivt med integrering mellan sessionerna och tiden mellan varje session kan vara mellan 1-6 månader. Psykolytisk terapi har visat sig fungera vid många psykiska problem, t.ex. neuroser, autism, schizofreni, depression mm. Psykedelisk terapi fungerar särskilt bra vid missbruksproblem, existentiella kriser och posttraumatisk stress.
- Ja! Tusentals vetenskapliga rapporter har skrivits om terapi med LSD och psilocybin sedan 50-talet. LSD har som terapeutiskt verktyg använts både inom forskning och kliniskt av läkare vid behandling. Fantastiskt bra resultat har uppvisats, och även om få undersökningar har varit dubbelblindtest (vilket nästan är omöjligt att genomföra) så har man kunnat konstatera följande: Biverkningar har varit ytterst sällsynta (vid kontrollerat medicinskt bruk) och är inte värre än vid vilken annan typ av djuppsykoterapi som helst. Många patienter med kroniska problem som inte svarat på några andra terapimetoder har blivit helt eller delvis friska på kort tid med LSD-terapi. Detta är väl dokumenterat av forskare vid många välkända universitet runt om i världen.
Är detta verkligen vetenskapligt?
Ibland beskrivs i litteraturen lite slarvigt fysiska symtom av psilocybin-påverkan t.ex. som illamående, högt blodtryck, hög hjärtfrekvens, kramper, oro, vidgade pupiller etc. Liknande kan man läsa om LSD. Alla dessa symtom har dock som ursprung en omedveten energi som blockerats, och är alltså psykosomatisk till sin natur. Många sessioner med höga doser psilocybin och LSD är helt fria från kroppsliga symtom.LSD har givits i doser upp till 11000 mikrogram utan någon giftverkan på människa (normaldos är ca 250 mikrogram). LSD kan dock påverka graviditet. Några kromosomskador har ej kunnat påvisas.
Jo, Vid psykedelisk terapi med terapeut finns det en risk på ca 0.1% om man tidigare haft psykos eller svår psykisk störning. Risken är betydligt större om man tar LSD oförberett eller utan ledning av erfaren guide. LSD är en oerhört stark drog som frigör alla inre energier. För att kunna bryta ner gamla destruktiva mönster och bygga upp nya friska krävs att man ger sig ut i det okända - Med hjälp av erfarna guider bör man kunna integrera upplevelsen så att man undviker psykos. Risken är dock närmast obefintlig för normala personer (ej psykiskt störda). läs mera
För den som haft en stark upplevelse, men som inte kunnat integrera den (acceptera som en del av verkligheten) har skapat en blockering mot upplevelsen. Men då energin aktiverats kan den återaktiveras vid senare tillfälle om försvaren tillfälligt försvagas, t.ex. då man dricker eller röker hasch. Det kan kännas behagligt eller obehagligt. Med en tränad guide jobbar man alltid med integrering efter sessionen för att undvika flashbacks. Vid terapeutiskt arbete är det därför sällsynt. Vid okontrollerat bruk är det dock inte ovanligt med flashbacks. Den som har dessa problem kan söka upp en psykedelisk guide för hjälp med integrering.
Ja, det stämmer. Det är dock fler som hamnar på sjukhus efter en fylla än efter att ha tagit LSD. Vid okontrollerat LSD eller svampbruk brukar symtomen gå över inom 6-20 timmar. Vid ett fåtal fall hamnar man på psyket en längre tid. Detta för att personalen inte har kunskaper eller resurser att ta hand om en psykedelisk kris. Vid psykedelisk terapi har man så goda kunskaper om processen att sådana problem inte uppstår. De som hamnar på mentalsjukhus är antingen de som av misstag fått i sig drogen utan att veta om det, eller de som redan var psykiskt sjuka när de tog drogen. Det kan också hända att omgivningen pga. bristande resurser eller bristande kunskap inte kunnat hantera situationen och då har personen skickats till psyket.
Det har pratats mycket i Sverige om att psilocybinhaltiga svampar skulle ge njurskador. Liksom all annan medicin kan de belasta njurar och lever vid extrema doser. Inga skador har dock kunnat påvisas trots hundratals stora doser svamp. (Toppslätskivling). Läkare har noga övervakat värdena hos undomar som tagit svamp - ingen påverkan har setts på njurar. Däremot kan folk plocka fel sorts svamp, eller få med andra arter som är giftiga. Detta är mycket farligt! Spindlingar, hättingar m.fl. kan vara livshotande men de är inte hallucinogena.
Cohen & Marmilli rapporterade 1967 i Science att de upptäckt kromosomskador av LSD. I den hysteriska debatt om LSD som pågick förstorades detta upp och slutsatser drogs som inte hade någon vetenskaplig grund. Minst 10-20 undersökningar gjordes senare oberoende av varandra där dessa uppgifter kunde dementeras. Vad Cohen upptäckt var bl.a. att LSD motsvarande flera hundra tripper samtidigt gjorde ungefär lika stor skada på arvsmassan som en kopp kaffe! Men fortfarande citeras kvällstidningarnas rubriker från -67 t.o.m. i facklitteratur som om det vore fakta. Ingen vågar ju säga sanningen för då anklagas man att vara drogliberal!
Ja, definitivt! Gravida skall aldrig ta en psykedelisk drog! LSD är ett ergotaminderivat som påverkar livmodern och kan utlösa abort. Fostret påverkas också starkt mentalt av drogen som kan påverka hjärnans utveckling.
Många ifrågasätter psykedelisk terapi för att det verkar så riskfyllt (med flashbacks, psykos, självmordstendenser eller humörsvängningar osv.) Detta skall dock jämföras med vilka alternativ som står till buds, och vad för terapeutiskt resultat man kan vänta sig. Svåra biverkningar av psykedelisk terapi är sällsynta och kan oftast hanteras effektivt av en erfaren terapeut. Personer med svåra problem bör ha tillsyn dygnet runt under behandlingstiden av personal som är införstådda med terapin. I traditionell psykoterapi eller psykiatrisk vård har riskerna för t.ex. självmord bedömts vara större än om de hade fått psykedelisk terapi. (vid en utfrågning av flera psykiatrer vid flera stora kliniker). De terapeutiska resultaten tycks vara så bra att de överväger ev. risker, eller rättare sagt - om patienten inte får LSD-terapi (dvs. traditionell psykiatrisk behandling) är risken större att problem uppstår. LSD räddar liv! (Och det är därför som många av oss är så engagerade i frågan)
Guiden bör först och främst ha en egen erfarenhet av psykedelisk upplevelse för att kunna få förståelse för processen.
Guiden ska vara verklighetsförankrad och förtroendeingivande och veta vad han gör. Stabil och inte osäker.
Guiden ska i förväg ha ett djupt samtal med klienten om den helande processen och om accepterande och om integrering.
Guiden ska komma överens med klienten om vilka regler som gäller.
Gör aldrig klienten osäker. Ett dumt skämt kan få förödande konsekvenser!
Förvänta dig inget särskilt, varken positivt eller negativt. Sök inte efter svar - bara slappna av.
Att vad som än händer - följ med upplevelsen utan att bli rädd eller kämpa emot.
Ju mer du kämpar emot en otrevlig upplevelse desto längre tid finns den kvar.
Slappna av. Känn in. Acceptera och ta emot de insikter som kommer. Var inte rädd. Du kommer inte att dö, du kommer inte att bli permanent galen - även om det känns just så.
Ju kraftigare upplevelse desto mer harmoni efteråt - och desto mer helande! Var inte rädd att tappa kontakten med den yttre verkligheten. Det ska vara ordnat så att din hjälpare tar hand om det.
Bästa platsen är ett helt ostört rum eller hus med närhet till naturen så att man kan gå direkt ut. Rummet skall vara mysigt möblerat, gärna med mycket kuddar och madrasser. En god stereo är viktig. Besökare eller andra som inte har med sessionen att göra får inte vistas där.
Guiden/guiderna bör undvika att prata med klienten eller med varandra. Man bör efterstäva ett meditativt sinnestillstånd. Bra med massage, kristallhealing osv. för att få rätt energier, inte bara för klienten utan för alla närvarande.
Man borde ha minst två dygn på sig för förberedelser, session och integrering. Under den här tiden bör ingen av de inblandade splittra sinnet med andra aktiviteter. Särskilt mobiltelefoner måste stängas av och läggas undan. Inget ringade under dessa dagar!
Att bada före och efter sessionen är helande. Alkohol och andra droger bör undvikas.
Detta är oerhört individuellt och beror helt på hur man vill lägga upp det. Vissa vill ha lågdossessioner var fjortonde dag i sex månader, andra vill göra t.ex. 3 sessioner under en tvåårsperiod. Allt däremellan är tänkbart. Arbetet med att integrera upplevelsen mellan sessionerna är lika viktigt som sessionerna i sig. Utan det blir det ingen förändring.
Exakt hur många sessioner det behövs för att "bota" ett problem är omöjligt att säga. Det fungerar inte så mekaniskt. Allt är helt beroende av mentala förutsättningar. Vissa behöver bara en session, medan andra kan hålla på i åratal utan att något händer. Ofta sker det en långsiktig process vars resultat man upptäcker långt senare. Att man blivit en mer harmonisk människa. Att man vågar stå upp för sina åsikter och att man känner sig nöjd och tillfreds med tillvaron. Ibland kan det gå flera sessioner utan att något händer, sedan kan en tydlig vändpunkt ske under en enskild session, då saker faller på plats.